Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

The main reason for this project is my interest of our environment. What are our two largest grocerychains doing to maintain our environment? The aim of the project is to show the consumer which similarities and differences there are between ICA and Coop. My questions are: What are ICA and Coop doing to satisfy the demands to preserve our environment, are they going further than they have to? What do they think is important? Environment, price, consumer friendly? Answers: ICA and Coop are working to keep up with the demands, but are they doing more than they have to? The branch is a close world; it's hard to get impartial information. They are turning towards different consumer groups. ICA and Coop has different ways to interest consumers, ICA points out the importance of the meals, while Coop points at the environment. New questions has risen during my work: How far will their own brandnames go? Will ICA, Coop and others have their own farms, producers and suppliers? How can the consumer be protected? The competition will decrease with an increase of their own brandnames..

Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

Almost every commercial in television nowadays aim to sell a product or service. This researchpresents two big actors in the grocery chain and their respective commercials. The two actors thatare presented in this research are Lidl and Coop. Both Lidl and Coop are among the largest grocerychains in Sweden. By examine two commercials from each company we aim to find how theircommercials are structured.

Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för Hälsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjälp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina målsättningar angående transparen's och hållbarhet. Att göra det osynliga synligt är ärendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. När konsumenter köper varor i affären vet de sällan hur dessa genom sin livscykel påverkat(eller kommer påverka) människor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lättillgänglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlängning av den hjälp som befintliga ekologi-, etik- och miljömärken ger?.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Man?s impact on the environment is something that increasingly becomes topical in today?s society. Because of this, several companies have started to take interest in the effects they?re responsible for, not least considering their image. Emissions of carbon dioxide generated from goods traffic are accountable for a large part of the total emissions of greenhouse gases in the world.

Syftet med uppsatsen är att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumärkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumärke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumärkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vår undersökning har vi använt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, även om den haft sin utgångspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av två fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts främst utifrån sin position som varumärkesinnehavare av EVM respektive LMV.

Every year, thousands tons of edible food are discarded by the grocery stores. This is food that could have gone to people that?s in need of it. In many countries, so called food banks are established in order to supply welfare organizations with this kind of food. Today there is no equivalent system existing in Sweden.

Every year, thousands tons of edible food are discarded by the grocery stores. This is food that could have gone to people that?s in need of it. In many countries, so called food banks are established in order to supply welfare organizations with this kind of food. Today there is no equivalent system existing in Sweden.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

Bakgrund och problem: I dagens globala samhälle är miljöaspekter omöjliga att bortse från.Företagens påverkan på miljön har varit ett återkommande ämne och de kan inte längre endastse till aktieägarnas intressen, utan märker att andra intressenter ställer högre krav på attföretagen ska ta sitt ansvar gentemot miljön. Företagens styrning mot sina miljömål har gåttfrån ett utifrånperspektiv till ett mer inifrånperspektiv. Av den orsaken kan det finnassamband mellan företagens ekonomiska mål och miljömål och frågan är om det går att se omföretagens miljöarbete påverkar deras ekonomiska mål.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur miljöarbetet används i ICA och Coop:sekonomistyrning och i vilken mån miljöfrågor påverkar företagen i dagligvaruhandelnsekonomiska mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie i dagligvaruhandeln där respondenter på tvåbranschföretag har intervjuats.Resultat och slutsatser: Genom vår studie har det framkommit att ICA och Coop användersig av miljöarbete om det är ekonomiskt lönsamt. Miljöarbete ses som en storkonkurrensfördel i branschen vilket till stor del bidrar till att företagen agerar överhuvudtaget.Förslag till fortsatt forskning: Att studera ämnet sett ur fler aktörers perspektiv, gärnainkluderande lågpriskedjor. Undersöka miljöarbetet och dess ekonomistyrning i tillverkandeföretag, samt väga in kundernas uppfattning av företagens miljöarbete..